Uppgifterna är historiska och har inte verifierats av Bolagets kompetenta person.

Bakgrund

Gubbträsk ligger i Storumans kommun i Västerbottens län, cirka 27 kilometer norr om huvudprojektet Stortjärnhobben, längs Guldlinjen (den geologiska struktur i södra Lappland där majoriteten av Bolagets projekt är samlade). Bolaget har sedan tidigare undersökningstillståndet Gubbträsk nr 101 om 3 144 hektar i Storumans och Sorsele kommuner. Det nya tillståndet Gubbträsk nr 102, diarienummer BS 200-1064-2026 med beslut den 11 september 2026, omfattar 3 806 hektar, gäller i tre år och gränsar till nr 101.

Den historiska borrningen ligger inom det nya tillståndet. Av de 86 borrhål vid Gubbträsk som finns i SGU:s borrhålsregister ligger 84 inom nr 102 och inget inom nr 101. Området undersöktes av en tidigare rättighetsinnehavare fram till dess att det tillståndet löpte ut under 2025.

Fyndigheten prospekterades fram av malmletaren Sören Lidström i samarbete med Lappland Goldminers prospektörer. Undersökningarna i området genomfördes därefter mellan 2004 och 2008 av Lappland Goldminers AB, vars verksamhet är avvecklad och som saknar koncernmässig koppling till Lappland Guldprospektering AB (publ). Bolagets nuvarande styrelseordförande Tomas Björklund var styrelseledamot och Bolagets nuvarande styrelseledamot Karl-Åke Johansson var verkställande direktör i Lappland Goldminers AB under den perioden. Kunskapen om området finns därmed kvar i Bolagets styrelse.

Bolagets geologer karterade i området under sommaren 2026. I september 2026 inledde Bolagets geolog Guillermo Puig karteringen av borrkärnorna från de historiska hålen i SGU:s borrkärnearkiv i Malå. Arbetet omfattar kärnor, protokoll och analyscertifikat, särskilt den borrning som aldrig utvärderades. Målet är att kunna rapportera en mineralresurs för Gubbträsk enligt PERC, och genomgången avgör vilka ytterligare undersökningar det kräver.

VD-kommentar

"Den gamla borrningen vid Gubbträsk ligger inom det undersökningstillstånd vi nu får, och en stor del av den utvärderades aldrig. Kärnorna finns kvar hos SGU och vi har analyscertifikaten. Vår geolog går igenom materialet i Malå och tar fram en plan för fortsatta undersökningar. Målet är att kunna rapportera en mineralresurs enligt PERC. Området passar väl in i Bolagets långsiktiga arbete längs Guldlinjen."

Fredrik Johansson, verkställande direktör, Lappland Guldprospektering AB (publ)

Kommentar från styrelseordföranden

"Gubbträsk är ett område där ett annat bolag, Lappland Goldminers, borrade närmare 9 000 meter mellan 2004 och 2008 och redovisade en resursberäkning enligt den tidens regler. Det bolaget stod för hela borrningen och är sedan länge avvecklat, men borrkärnorna finns kvar hos SGU och kunskapen finns kvar i vår styrelse. Att borra om de metrarna skulle med dagens kostnad för kärnborrning och analys, knappt 2 000 kronor per meter, kosta närmare 18 miljoner kronor, och till det kommer många års prospektering innan borrningen började. Vi har inte betalat något för det underlaget. Området blev ledigt när det tidigare tillståndet löpte ut, vi sökte tillståndet i vanlig ordning, och avgifterna till Bergsstaten för de tre första åren är under 80 000 kronor för hela ytan. Den borrningen har väntat i arton år på att någon gör jobbet klart. Vi är mycket glada över att det blev vi. Nu gör vi det."

Tomas Björklund, styrelseordförande, Lappland Guldprospektering AB (publ)

Historiskt underlag

Mellan 2004 och 2008 borrades 68 kärnborrhål om sammanlagt cirka 8 800 meter inom området, utöver geokemisk provtagning i drygt 600 hål. Borrningen övertvärade guldmineralisering samt flera parallella zoner med zink-, bly- och silvermineralisering inom en yta om cirka 1,5 gånger 0,5 kilometer. Borrkärnorna och borrhålsprotokollen finns bevarade i SGU:s borrkärnearkiv i Malå, och Bolaget har tillgång till samtliga analyscertifikat från laboratoriet ALS.

Den 13 juni 2007 offentliggjorde Lappland Goldminers AB en historisk resursberäkning för området om 700 000 ton med 1,6 gram guld per ton, samt 2 100 000 ton med 1,2 procent zink, 1,1 procent bly och 11 gram silver per ton, daterad den 21 maj 2007. Dessa halter avser genomsnitt för de historiskt uppskattade volymerna, inte de enskilda sektioner som redovisas i Bilaga 1.

Den högsta guldhalten rapporterades i borrhål GUT200723, med 6 meter om 11,15 gram guld per ton. Sektionen avser borrhålslängd, och sann bredd har inte fastställts. Samtliga rapporterade sektioner, borrhålsdata och analysmetoder redovisas i Bilaga 1.

Resursberäkningen bygger enligt samma pressmeddelande på de 29 kärnborrhål om 4 695 meter som borrats fram till 2006. Därefter borrades ytterligare cirka 4 000 meter under 2007 och 2008, och Lappland Goldminers uppgav i årsredovisningen för 2007 att beräkningen skulle uppgraderas med kompletterande borrning. Någon uppdaterad beräkning offentliggjordes aldrig, och bolagets verksamhet avvecklades därefter. Den senare borrningen har därmed aldrig legat till grund för en publicerad resursberäkning av området.

Enligt pressmeddelandet från 2007 sammanställdes resursberäkningen enligt SveMins dåvarande rapporteringsregler under ledning av en av SveMin registrerad kvalificerad person och granskades av en oberoende sådan. Den är inte upprättad enligt PERC eller någon annan i dag gällande rapporteringsstandard. Bolaget har inte tillgång till det underliggande beräkningsunderlaget och behandlar därför inte beräkningen som en aktuell mineralresurs. Kärnorna, borrhålsprotokollen och analyscertifikaten finns däremot kvar, och det är det underlaget Bolaget nu går igenom.

Kvalificering

De historiska uppgifterna i detta pressmeddelande är hämtade ur Lappland Goldminers AB:s pressmeddelanden och årsredovisning från 2007 och 2008. De är inte rapporterade av Bolaget enligt PERC och har inte verifierats av Bolagets kompetenta person. Resursberäkningen från 2007 utgör ingen mineralresurs enligt den standarden. Stortjärnhobben är Bolagets huvudprojekt.

Kommande milstolpar

Nedan är Bolagets förväntan vid tidpunkten för detta pressmeddelande. Tidsangivelserna är bedömningar och inte utfästelser.

Tidpunkten för besked om miljötillståndet för provbrytning styrs av handläggningen, beslutet och eventuella överklaganden.

Marknadsmissbruksförordningen

Denna information är sådan information som Lappland Guldprospektering AB (publ) är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning (MAR). Informationen lämnades, genom nedanstående kontaktpersons försorg, för offentliggörande den 11 september 2026 kl. 16.00 CEST.

För ytterligare information

Fredrik Johansson, verkställande direktör

Lappland Guldprospektering AB (publ)

Telefon: +46 70 300 31 70

E-post: fredrik.johansson@lapplandguld.se

www.lapplandguld.se

Om bolaget

Lappland Guldprospektering AB (publ) är ett svenskt prospekteringsbolag med fokus på guld i Sverige. Bolagets huvudprojekt är Stortjärnhobben i södra Lappland, för vilket bearbetningskoncession har beviljats och där en antagen mineralresurs om 4,6 ton guld har rapporterats enligt PERC Reporting Standard¹.

Utöver Stortjärnhobben innehar Bolaget, direkt och genom det helägda dotterbolaget Svensk Malmprospektering AB, tolv undersökningstillstånd, samtliga med guld bland de sökta mineralen och flera även med bly, koppar, silver och zink. Bolaget är noterat på Spotlight Stock Market under tickern LGOLD B och har säte i Stockholm och huvudkontor i Skellefteå.

¹ PERC avser PERC Reporting Standard (2021 års utgåva), den pan-europeiska standarden för rapportering av mineraltillgångar och mineralreserver. Den antagna mineralresursen vid Stortjärnhobben uppgår till 4,6 ton guld i 2,65 miljoner ton berg vid 1,73 gram guld per ton. Antagen (Inferred) innebär att kvantitet och halt är uppskattade med låg geologisk tillförlitlighet. Gränshalt: 0,8 gram guld per ton. Övre begränsning för enskilda höga halter: 20 gram guld per ton. Stortjärnhobbens mineralresurs har rapporterats av Lazaros Dalampiras, MAusIMM CP(Geo), kompetent person enligt PERC. Den berörs inte av detta pressmeddelande och är oförändrad tills en uppdaterad beräkning offentliggörs.

Figur 1. Gubbträsk nr 101 och nr 102 med de historiska borrhålen ur SGU:s register. Källa: Bergsstatens register över mineralrättigheter och SGU:s borrhålsregister.

Slut på pressmeddelandet. Nedan följer bilagan.

BILAGOR

Underlag till pressmeddelandet.

Bilaga 1. Det historiska underlaget i detalj

Figur 1 visar de två tillstånden med de historiska borrhålen. Bilagan redovisar därefter det historiska materialet i detalj: mineraliseringens uppträdande, de sektioner som rapporterades, borrhålens läge, vilka rapporteringsparametrar som saknas i det publicerade materialet, analysmetoderna och terminologin. Den är inte nödvändig för att förstå pressmeddelandet ovan.

Mineraliseringens uppträdande

Zink-, bly- och silvermineraliseringen uppträder i breccierade metagråvackor av samma typ som vid Svärtträsk, cirka 17 kilometer väster om Gubbträsk, och guld- och arsenikkismineraliseringen i kvarts- och skarnrika zoner i kontakten mellan metasediment och vulkaniter.

Bolagets pågående kartering i SGU:s arkiv omfattar hittills fyra av de historiska borrhålen, valda efter rapporterad guld- och basmetallhalt: GUT200504, GUT200601, GUT200723 och GUT200810. Iakttagelserna nedan är preliminära.

Värdbergarten är genomgående metagråvacka, från finkornig till medel- och grovkornig, med inslag av grafitförande argillit. I två av hålen förekommer intrusiv med begränsad mäktighet: medelkornig granit i GUT200810 och en finkornig diabasgång med magnetit i GUT200601. Omvandlingen i värdbergarten varierar och utgörs främst av kiselomvandling med svag kloritisering, medan karbonat uppträder rikligt i vissa partier som fina ådror tillsammans med bly- och zinkmineralisering. Epidot och aktinolit har påträffats endast sporadiskt, i anslutning till granitkontakten i GUT200810.

Mineraliseringen uppträder i två former: guld tillsammans med arsenikkis i huvudsakligen kiselomvandlade zoner, och blyglans med zinkblände tillsammans med karbonat, även dessa i kiselomvandlade zoner. Lokalt förekommer blyglans och zinkblände i breccia med karbonatmatrix. I de hittills karterade hålen förekommer mer än en mineraliserad nivå av båda formerna.

I borrhål GUT200723 uppträder en mineraliserad zon om cirka 20 till 25 meter i två delar, med zinkblände och blyglans ovan och under en central del med guld. Liggväggen är oomvandlad gråvacka med fin biotit och mindre klorit, lokalt med grafit. Mineraliseringens strukturella kontroll är inte dokumenterad.

Rapporterade sektioner i det historiska materialet

Enligt Lappland Goldminers årsredovisning för 2007 rapporterades den högsta guldhalten i borrhål GUT200723, med 6 meter om 11,15 gram guld per ton. Den basmetallsektion som rapporterades som områdets bästa fanns i borrhål GUT200622, med 7 meter om 3,2 procent zink, 0,2 procent bly och 5 gram silver per ton. De två sektionerna ligger i olika borrhål och hör till var sin av de två former av mineralisering som beskrivs ovan, guld med arsenikkis respektive blyglans med zinkblände. Sektionerna avser borrhålslängd. Sann bredd har inte fastställts. I pressmeddelandet från den 11 januari 2007 uppskattades den verkliga bredden till mellan 60 och 100 procent av kärnlängden.

Sommaren 2007 påträffades ett femtontal lösblock med bly- och silvermineralisering, varav ett analyserades till över 30 procent bly och 283 gram silver per ton. Blockens ursprung i berggrunden lokaliserades inte.

Borrhålsdata för de refererade hålen

Borrhålens startpunkt vid markytan, riktning, lutning och längd enligt SGU:s borrhålsregister. Koordinater i SWEREF 99 TM.

Källa: SGU:s borrhålsregister, öppna data, hämtat den 2 september 2026. Hålbeteckningarna följer registret. Avståndet till Svärtträsk är beräknat ur samma register.

Rapporteringsparametrar i det historiska materialet

Det publicerade materialet från 2007 och 2008 redovisar inte gränshalt, regel för intern utspädning eller provintervallslängd bakom sektionerna, och inte heller vem som karterade kärnan eller hur proven bereddes. Utan de uppgifterna går sektionerna inte att räkna fram på nytt ur det publicerade materialet. De ska läsas som värden rapporterade av en tidigare rättighetsinnehavare, inte som verifierade prospekteringsresultat. Borrhålens läge, riktning och längd finns i SGU:s register och redovisas ovan.

Analysmetod i det historiska materialet

Enligt pressmeddelandet den 11 januari 2007 utfördes analyserna av ALS Chemex i Vancouver, Kanada: guld med fire assay på 50 grams prov (Au-AA26), basmetaller och silver med ICP-AES på 0,5 grams prov (ME-ICP41, Ag-AA46, Zn-AA46, Pb-AA46).

Om terminologin i det historiska materialet

Resursberäkningen från 2007 benämndes i den ursprungliga källan "antagen mineraltillgång". Begreppet användes enligt SveMins dåvarande rapporteringsregler, som Lappland Goldminers uppgav sig tillämpa, och ska inte förväxlas med en Antagen mineralresurs (Inferred Mineral Resource) enligt PERC.

Ordförklaring

Guldlinjen. Den geologiska struktur i södra Lappland längs vilken flera kända guldfyndigheter ligger. Begreppet myntades i början av 2000-talet och används allmänt i branschen. Det är inte en officiell geologisk beteckning.

Kärnborrning. Borrning där en sammanhängande cylinder av berg tas upp, så att bergarter och mineralisering kan studeras i ordning och djupled.

Mineralisering. Berg med förhöjd halt av ett eller flera metallhaltiga mineral. Att en mineralisering påträffats säger ingenting om huruvida den går att bryta.

Bergkax. Det krossade berg som kommer upp vid hammarborrning. Billigare än kärnborrning och används för att avgränsa ett område, men g